Som alltid, bara för att hålla mig kvar

// Tankar/åsikter

Text skriven 3 Mars 2017
När bloggen ändå är nedlagd tänkte jag publicera lite gamla grejer jag skrivit, som endast blivit ett utkast då det var för naket för att publicera. Kul grej att kika tillbaka på!

____________________________________________________________________

Jag önskar ju att han snapade mig oftare bara för att höra av sig till mig. Att han liksom någon gång kunde stanna å ta ner sin jävla vägg av ”jag bryr mig inte” hårt skrivet med feta bokstäver. På samma vis önskar jag att han kunde ge mig lika mycket kärlek och uppmärksamhet nykter som med alkohol i kroppen, så mycket att han knappt kunnat titta rakt.

Fan

Jag är så fast i en människa säkert enbart på grund av att han inte ger efter. På grund av att han är så sjukt svår, av och på. Och sen varenda lilla gång han ger efter, om så bara med en snabb, obetydlig komplimang skickad på sms, då smälter jag. Det pirrar till sådär härligt och jag får en känsla av att han kanske vill ha mig lika mycket som jag vill ha honom. Fast det är antagligen bara inbillning, eller en del av ett spel. Kanske har jag ändå gått med i leken och får leken tåla. Kanske var det jag som startade det. Kanske vill jag vara kvar i det. Vet inte, känns som om ifall han skulle ge efter, skulle jag tappa intresset. 

För honom är jag en självklar nr. etta på fyllan. Värd att snapa när jag inte är där, dubbelsnapa när jag inte orkar bry mig nog för att svara, lägga ner så mycket känsla, beröring & tid på om jag är där på samma luddiga hemmafest. Så finns det tillfällen utanför fyllan, men de är 1/1000, max.

Mitt i allt vimmel av känslor upp och ner skickar han ett sms. Jag svarar ilsket och hoppas att han ska ignorera som vanligt så jag skulle slippa bry mig, slippa svara återigen, slippa vara dum nog för att hoppas på svar. Alltid då, när jag helst bara vill slänga allt åt helvete, det är då han säger nej, stanna jag vill ha kvar dig. Faller tillbaka. Snubblar på mina egna skosnören jag knöt för slarvigt bara för att slippa springa upp för den ansträngande backen. För det är ändå enklare, enklare med hopp än utan.

Nu när vi inte är på samma fest, när jag i själva verket ligger nerbäddad i sängen och skriver med honom som redan nu är stupfull som vanligt. Vet precis hur det ser ut. Tänkandes på mig (?). Återigen skickar han något oklart, något som får mig att vilja kasta både honom och mobilen i väggen, och ett annat sms som får mig att ramla igen. Vill ha honom mer för att han inte vill ha mig, just eftersom att han gång på gång emellanåt visar hur mycket han vill ha mig. De där 10%’arna.

Läste hans sms och hoppas att han ignorerar att jag inte svarar på det han skrev.
Näe, hoppas att han ser att jag ignorerat det och skickar ett nytt.
Precis sådär som alltid, bara för att hålla mig kvar

 

Follow
Vänigen respektera...
- Min blogg är inget chattforum, inga "allt bra" tack.
- Kommentarer som inte rör min blogg undanbedes.
- Min mejl är kontakt@hannavic.se
- Vänligen inga svarskommentarer, jag anser det vara respektlöst om jag själv inte bett om sådant svar.

*kommentarer som inte följer ovanskrivet raderas

Kommentera