Förminska aldrig ångest

// My everyday

Text skriven 10 Maj 2017
När bloggen ändå är nedlagd tänkte jag publicera lite gamla grejer jag skrivit, som endast blivit ett utkast då det var för naket för att publicera. Kul grej att kika tillbaka på!

____________________________________________________________________

För några dagar sedan satt vi några stycken vid ett bord på lunchen och helt plötsligt hade vårt samtalsämne helt spårat ur och vi började snacka om ångest. Reflekterade över hur vi 3 av 4 i samtalet hade upplevt riktig ångest senaste månaderna. Sådan som man lägger sig ner på golvet och gråter av. Och vi alla tre är verkligen utåt väldigt väldigt glada, positiva och driva tjejer alla tre. Det är så konstigt det här, hur lite vi faktiskt vågar prata om ångest.

Jag är inte deprimerad, jag har inga problem. Jag är den där jätte glada, jätte positiva, sociala och driva tjejen med bra betyg, socialt liv, jobb osv. Men jag, som många andra, upplever ändå ångest. Kanske vet ni känslan av att vakna upp  på morgonen med sådan ångest att man inte kan lämna sängen den dagen. Det hände mig massor i vintras. Otroligt mycket hände och otroligt mycket hände inte och vissa dagar var shit. Alla har sådana dagar. Självklart har många det värre, men det är inte vad detta inlägg handlar om. Ibland mår jag dåligt och varför ska jag behöva måla upp livet för er som om jag aldrig gjorde det? Den perfekta rosa ”bubbelgumsvärlden” eller ”blogglivet” finns inte. Lovar på allt jag har att alla människor du ser upp till har ångest och mår dåligt ibland. Det är OKEJ. Och vad man gör för att få bort ångest har jag verkligen ingen aning om.

Vi pratade vid den lunchen om olika typer av ångest. Mina två kompisar kände sig så jävla stressade utan kontroll över situationen och det ledde till mental breakdowns då och då medan mina egna mental breakdowns uppkom(mer) av att inte ha kontroll över mig själv. Det var ett himla nytt samtalsämne för mig. Nytt och jätte skönt att prata om på något vis. Dela med sig och bara inse att man inte är dum i huvudet eller sjuk för att ha ångest ibland över saker och ting. Det händer oss alla, även om vissa fall självklart är värre än andra.

Men en sak kom vi fram till, oavsett vad någon har ångest över;
 förminska aldrig ångest. 

Haft dessa byxor i typ varje inlägg senaste två veckorna hahaha hoppas ni älskar dom lika mycket som jag eller inte det spelar ingen roll <3 Puss hjärtan ni är bäst

Jag vill vara fett öppen med er. Gillar att kunna ha bloggisen som en dagbok för allt möjligt trots att otroligt mycket lämnas utanför. Det mesta roliga skriver jag inte om, hihi. Busig ;)

Follow
Vänigen respektera...
- Min blogg är inget chattforum, inga "allt bra" tack.
- Kommentarer som inte rör min blogg undanbedes.
- Min mejl är kontakt@hannavic.se
- Vänligen inga svarskommentarer, jag anser det vara respektlöst om jag själv inte bett om sådant svar.

*kommentarer som inte följer ovanskrivet raderas

Kommentera